Publikationer

Jämlikhetskommissionen tar under utredningens gång fram och publicerar ett antal underlag som belyser olika aspekter av ekonomisk ojämlikhet. Rapporterna syftar till att såväl sammanställa kunskapsläget inom olika politikområden som att i viss utsträckning ta fram ny kunskap när sådan saknas. På denna sida presenterar vi såväl pågående som avslutade underlagsrapporter.

Publicerade rapporter

Grannskapseffekter
Rapporten behandlar forskningsläget om segregation och grannskapets effekter. Fokus i rapporten ligger på de intra- och intergenerationella effekterna på ojämlikheten. Rapporten sammanfattar forskningen om planering av blandade bostadsområden, vilket är en av de strategier som finns för att minska segregationen i boendet. Rapporten presenterar vilka åtgärder som förefaller realistiska för att minska bostadssegregationen. Författare: Roger Andersson, professor i kulturgeografi, och Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi. Båda verksamma vid Institutet för Bostads- och urbanforskning, IBF, Uppsala universitet.

Fi_2018_07_Visselblåsarrapport
Rapporten behandlar ”visselblåsares” funktion för samhällets möjligheter att komma till rätta med oegentligheter och andra missförhållanden. Visselblåsare kan råka illa ut— hot, stämning, avsked, utfrysning, avstängning från uppdrag osv. — varför de behöver ett skydd mot sådana repressalier. Ett arbete i den riktningen pågår inom EU med sikte på att ett direktiv ska antas. Direktivet lägger en miniminivå, varför Sverige bör överväga i vad mån skyddet bör förstärkas än mer. Rapporten syftar till att ge kommissionen ledning för dess eventuella förslag om hur visselblåsares rätt skulle kunna stärkas mot starka ekonomiska intressen. Författare: Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt, Stockholms universitet.

Kommande

EU-rätten har på flera områden lett till förändringar av den svenska lagstiftningen, men samtidigt ger EU-rätten stort och outnyttjat handlingsutrymme för de enskilda nationerna. Exempel på sådana utrymmen är bostadspolitiken och regelverket för offentlig upphandling. Ett klarläggande av vilket handlingsutrymme som faktiskt föreligger är av stor betydelse för analysen av vilket utrymme som finns att öka den ekonomiska jämlikheten i Sverige. Författare: Jörgen Hettne, docent vid Institutionen för handelsrätt, Lunds universitet.

Rapporten beskriver hur det obetalda omsorgsarbetet varierar över livscykeln för kvinnor och män samt hur detta har utvecklats under de senare decennierna. Rapporten kommer utöver detta belysa hur detta omsorgsarbete påverkar arbetsutbud, fritid och välbefinnande samt i en internationell utblick jämföra Sverige med länder som anammat andra politikmodeller för omsorg. Avslutningsvis förs en policydiskussion med utgångspunkt i Jämlikhetskommissionens uppdrag. Författare: Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia och Anna Welander Tärneberg, fil dr i nationalekonomi. Båda är verksamma vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Kommissionen har beställt två rapporter på området.

I den första rapporten belyses områdena pedagogik och undervisning samt relationen mellan stat och kommun inom det svenska skolväsendet. I en första del redogör rapporten för nuläget och argumenten i den diskussion som förs samt forskningsresultat om skolans fallande kunskapsresultat. I rapportens andra del förs en policydiskussion med utgångspunkt i Jämlikhetskommissionens direktiv.  Författare: Maria Jarl, filosofie doktor i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I den andra rapporten ges en översikt av internationella erfarenheter av pedagogisk doktrin och styrning av skolan. Utifrån detta skisseras modeller för hur läroplaner, bedömning av kunskaper, lärarutbildning och lärarfortbildning bör utformas och vilken organisationsstruktur som bör råda för att målen för det svenska utbildningssystemet bäst ska realiseras. Författare: Per Kornhall, legitimerad gymnasielärare, f d undervisningsråd på Skolverket och tidigare forskare på Mälardalens högskola.

Rapporten kommer att belysa vad framväxten av ett nytt medielandskap i Sverige betyder för strävan efter jämlikhet och social rörlighet. Det svenska samhället är idag i hög grad medialiserat och de flesta svenskar får idag sina kunskaper om vad som händer i samhället via medierna. Medier har en potential att främja social sammanhållning och jämlik debatt, men också en potential att öka kunskapsklyftor och sociala klyftor. I rapporten kommer därför ett antal förslag och exempel på insatser på medieområdet att diskuteras som sammantaget skulle kunna främja ökad jämlikhet och social rörlighet, och även bidra till ökad jämställdhet och förbättrad integration. Författare: Lars Nord, professor i politisk kommunikation, Mittuniversitetet.

Uppdrag

Jämlikhetskommissionen ska lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten och öka möjligheterna till social rörlighet.

Vidare läsning

Här länkar Jämlikhetskommissionen till externa publikationer, artiklar, böcker m.m. som kommissionen bedömer vara betydelsefulla.

I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.